Ännu en dag, ännu ett konvent. Men hur var egentligen Zaki Gakkai, då? Det kan låta trist, men jag var frestad att skriva "Helt okej, faktiskt". Och det ligger något i det. Att nyttja en skola som konventslokal ger en viss känsla. Jag vet inte hur många som kom exakt men lite under hundra känns ganska nära saningen. Kanske var det konventets största problem? När man har en såpass stor lokal känns det verligen när det inte är packat. Nog för att ett Animékonvent kanske inte klarar att fylla ut en sådan lokal, men lite till folk hade verkligen inte skadat.
Schönis är i Japan(och Nisse är... någonstans), men annars var Täbygänget komplett. Ändå kändes det inte speciellt sammansvettsat som tillbaka till dagarna. Suck, allt var verkligen bättre förr... Nåväl. höjdpunkten, så. Ja. Jushi Sentai FRANCE FIVE. Såklart. Och ja, det är verkligen så bra som det borde. En Sentai-serie på Franska(tillråga på allt var den textad på Svenska). Med andra ord fanns det vissa fördelar med att växa upp i nitiotaletes Sverige, vad folk än säger. Ett kollektivt vrål av glädje steg upp mot skyarna...
Annars kan jag konstatera att jag är mig lik, då det roligaste vid sidan av det redan nämnda var när Häger drog en anekdot om Marcus Gerdin.
Månadens mest spektakulära var förövrigt igår, när en duva hade förirrat sig in på 7-11 i Gamla Stan. Personalen gjorde några desperata försök att få ut den, men antagligen är den kvar än.
No comments:
Post a Comment