Sent I September

Ingetliv-bloggen kämpar som bekant på med att ge världen en lektion i Inget liv. Mycket har vi fått skåda. Men ack! Jag vet såklart bäst, även här. Eller? Jag kan inte riktigt bestämma mig för om det här är "Ingetliv", eller bara Guld(Vissa skulle nog föredra att säga "Så dåligt att det blir bra", men inte jag. Iallafall inte vad det gäller den första länken). Alltså, det hela handlar ju bara om vilken syn vi har på uttrycket "Inget Liv". Egentligen är ju Inget Liv snarare när ett par tonårsgrabbar gör en egen tolkning av Stjärnornas Krig, och sedan släpper den lös På Du-Tub, men... men... Nu stuntar vi i det. Och NJUTER istället av det ultimata beviset på att Melodifestivalen är en kulturgärning av rang. Mycket nöje.

Guld ett.

Guld två(Bonus Track).

I dessa samanhang måste man nästa lägga upp båda. Även om den första står mig närmast(Föresten, om någon från Inget liv-bloggen läser det här, kom gärna med en komentar huruvida ovanstående länkar är Ingetliv eller ej. (Även om frågan egentligen borde lyda: "Vem är mest Ingetliv: Jag som söker efter det, och lägger upp det på min blogg, eller de som lägger upp sånt på Du-Tub?")).

Långt ner i halsen - Vårat dentala liv II

Så. Nu har jag inte bara ont i mitt tappra högerben, nu har jag även ett avsommnat ansiktsparti. Till höger, naturligtsvis.

Helgen blev lite mer... annorlunda än väntat. Igår träffade jag pappa igen. Och hans nya. Helt oannonserat. Trots detta funkade det ganska bra. Även om jag kom hem långt senare än planerat, men det är sånt som händer.

Lite Guld han jag med igår också. Jag och pappa var hos Farmor igår, och hon tittade bland annat på ett avsnitt "Skärgårdsdoktorn" i repris, en serie jag egentligen inte har någon relation till, bortsett från att Pappa brukade se på den. Avsnittet utspelade sig kring Midsommar, bara en sådan sak. Naturligtvis hanns det med lite fylla och "Barn som får varann att drick sprit, fast de inte vet om de vill egentlgien"-hej och hå. Det var dock inte guldet. Guldet kom när det autentiska tonårskillgänget som går runt med varsiitt flak folkis kom in i handligen. Kul. Och roligare skulle det bli, när det visade sig att "gängets" ledare(med häffitg keps) spelades av... Åke!
Sjukt.

Nu har bedövningen nästan släppt. Och högerbenet värker inte lika mycket(vilket iofs beror på att jag suttit vid den här datorn ett tag nu).

Tjena, läget?

Det var ett tag sedan jag bloggade ordentligt.

I början av min blogg-karriär talade jag mycket till er läsare, "Jag lovar att jag ska bli bättre, bla bla", och jag har lyckats undhålla mig från sådant, men nu verkar det inte bättre än att jag är där igen. Jaja, jag antar att jag får göra det bästa av situationen. Det är med andra ord hög tid för en Lägesrapport. Hujedamig. Nåväl:

Idag har mitt högerben värkt mer än på länge(även om det har lugnat ner sig nu), och jag överväger starkt att hälsa på Farbror Doktorn snarast. Fast nu blir ju det svårt, då jag är i skogen. Mitt lilla experiment Utelistan har återupplivats, och iallafall jag hoppas på en fortsättning. På Måndag ska jag till tandläkaren. Mina nattvanor är fortfarande som de inte borde vara, men jag jobbar på det. Det ser fortfarande ut som ett katastrofområde hemma, men bättre tider stundar. Jag har även så smått börjat se på teve igen. Ordentligt(Att se på teve ordentligt innebär att man kollar på en viss serie regelbundet. Förvisso är det omanligt att slaviskt följa en TV-serie, men jag behöver inte bry mig, då jag med få undantag(Nyheter och Sportsändningar borträknat) inte följt något TV-program sedan början av Högstadiet. Att jag sett mycket på TV sedan Högstadiet är en annan femma). Dett skrivs för övrigt hos mina kusiner, där jag just nu är och firar Helens tjugotvåårsdag. Grattis!

Lite chattlogg, föresten:
jeff säger:
Haha, jag kommer blanda min västgötsdka med göteborska och danska för att få en härlig dialekt. Sug på den du!
Det är en trappa säger:
Ha, gör så. Isåfall ska jag börja kalla dig "Danskjävel", med sån där Ernst-Hugo-brytning.

Jag är inte helt nöjd med ovanstående Lägesrapport, men förhoppningsvis kommer det en bättre någon annan gång. Tills vidare kan ju ni läsare alltid gräva ner i nostalgins kladdiga lera tillsammans med mig. Följande Guldklimp hittades någon gång i gymnasiet, trean tror jag. Och den håller än. Såklart. Och så länken, såklart.

Guldets... GULD

Jag har alltid gillat Simon G. För "Ruffel och båg", för "Turist", och för "Bidragskungen"(Om jag någonsin blir en teveserie ska den vara ledmotivet). Plötsligt fick jag en anledning till. Guld. Guld rakt igenom.

Annars då? Tja, det är val imorgon. Så mycket mer händer väl inte.

Fräcka Fingret VI - Vintern -75

Tillbaka. Jag ska göra mitt bästa för att börja blogga ordentligt igen. Och ja, det ska bli liv i Utelistan, jag lovar. Just idag blir det dock inget ordentligt. Jag har helt enkelt inget att berätta om. Men jag ska bli bättre på den fronten, jag lovar. Inte för att det händer speciellt mycket nu. Jag sovermellan 02:00/någonting-12:00/någonting. Kommer ut vid fyratiden. Det är illa gott folk. Illa. Mycket illa. Jaja, det blir säkert bättre. Till jul, eller så.
Dagens Guld, föresten.

Fräcka Fingret V - Ni har varit där

Ja, visst har ni varit där? Och nu ska vi dit igen(Nej, jag vet faktiskt inte när jag ska sluta med att posta Mats Jonsson-grejer på bloggen. När han stämmer mig, kanske).

Den första snön

Följande chattades fram mellan mig och Jeff idag(även om lite är borttaget, mest för att ge ett så bra flöde som möjligt). Därav kan det finnas en del stavfel. Ni har blivigt varnade(Även om jag slökollade igenom texten först).

Det är en trappa says:
Vad som händer? Sommaren 2006 är Officiellt avslutad. Nu är det bara kylan kvar. Så nu har vi bara att hoppas på att vintern blir tidig i år. Och lång.
jeff says:
Haha, du låter som typ vinterhäxan i Narnia
Det är en trappa says:
Jag älskar vintern. Det finns inga andra årstider. Egentligen.
jeff says:
Jag gillar hösten och våren
jeff says:
Förändringens årstider
jeff says:
Saker dör, saker föds.
Det är en trappa says:
Jag gillar Vintern. Allt är dött. Och du slipper se det. [Om det inte töat. Det finns inget plågsammare än vinterdagar utan snö.]
jeff says:
hehe, varför gillar du det? Är det inte intressantare att se saker förändras och stöta på nya hinder och utmaningar?
Det är en trappa says:
Jo. Privat. Jag tror det var förra hösten jag kom fram till att jag gillar vintern för att allt är dött.
Det är en trappa says:
Alltså... Jag hade hela sommaren, och sommaren innan det, stört mig på sommaren. Dels har den en oförmåga att bli allt för varm, dessutom så... Nu börjar det svåra.
Det är en trappa says:
Dessutom så hade jag stört mig på... Unga människor? Egentligen är jag för gammal, eller för ung, för att gå omkring och störa mig på saker på det sättet, men jag gillade inte att se unga, snygga människor med stora solglasögon som gick om kring på stan och glassade. På vintern slipper man sånt. Jag älskar att promenera när det snöar.
Det är en trappa says:
Sakta, sakta blir allt vitare och vitare, samtidigt som man rätt hyfsat kan leva i illusionen om att man går om kring helt ensam.
Det är en trappa says:
De få som ändå är ute, stör inte.
Det är en trappa says:
Jag tror det var två år sedan. Det hade börjat snöa ordentligt. Jag minns inte om det var den första snön, eller om det bara var första gången det snöade "på riktigt". Nåväl, jag tog mig en promenad till de delar av Min barndoms Hökarängen jag inte besöker speciellt ofta nuförtiden...
Det är en trappa says:
...mest för att jag inte bott där på drygt femton år. Snö, hus, villaområden, lekplatser, några som gick en sväng med hunden... Poetiskt.
Det är en trappa says:
Jag minns inte hur länge jag var ute, men det blev ett bra tag, en och en halv timme, kanske. Senare, till våren tror jag, gick jag en liknande runda. Det tog inte ens det hälften så lite tid. Det var verkligen något speciellt det där. Jag minns inte vad det som fick mig att välja just den "Rutten", men jag ångrade mig verkligen inte.
Det är en trappa says:
Jag gick förbi IcaBombem, som jag och min mamma brukade handla i när vi bodde där. Men det var inte den som var det viktiga. Fortsätter man gatan upp en bit kommer man till Icas gamla lokaler, som varit stängda sedan -91/92 någon gång. Tänk dig en igenbommad affär, omgiven av snö.
Det är en trappa says:
På fönsterna finns det fortfarende kvar lite icareklam. Genom fönsterrutan kan man se någon gammal maddrass och annat bråte.
Det är en trappa says:
Sedan fortsatte jag upp längs gatan. Tror jag, eller om jag svängde av någonstans. Till slut hammnde jag i det lilla villaområde som ligger ovanför, eller vad det nu blir, vårt gamla hus.

Och han har blivit så stor, och så snabbt sedan!

Lille Jeff fyller år snart. Då jag inte kan garantera att jag är uppkopplad på den stora dagen, ger jag honom min födelsedagspresent redan idag. Grattis...

Fräcka fingret IV - Dagarna i våra "liv"

Inget liv... eller? Oavsett vilket, är det här dagens fynd. Se och njut. Eller stäng av.

Fräcka fingret III - Varje Fredag

Förövrigt: Ett barn är fött. Utelistan är dess namn. Ett experiment jag haft på känn ett tag(Dessutom har Virtanen tappat stingen en aning. Någon behövde ta över). Om det blir långlivat får tiden avgöra.