Dagens

Det värsta har gått över sedan igår. Jag kom vidare. Det trodde jag inte igår kväll. Men jag kände det direkt när jag vaknade. Eller iallafall när jag var så pass vaken att jag kände något alls. Jag mådde verkligen inte bra igår kväll. Och det berode inte bara från en förväntad, men utebliven seger i en fotbollsmatch. Även om det var där någonstans det började. Nu kan vi bara hoppas på det bästa. Även om det var de man sa 1990.

Och 2000. (Sverige-Turkiet borde verkligen säljas receptfritt på Apoteket mot sömmnbesvär)

Jaja, nog om detta. Över till dagens självgodhets-rapport. När jag vandrade mellan Hötorget och Kulturhuset, hörde jag plötsligt en röst. Den sade: "Snygg tröja". En bit framför mig stod en snubbe, "ungefär i min ålder". Han log. Ett sånt där "Jag menar vad jag säger"-leende. Jag kopplade ganska snabbt och replikerade med ett "tackartackar". Vi log mot varann och traskade vidare. (Jag hade(har) på mig min blåa "autobahn"-tröja, för övrigt. Kraftwerk is the shit.)