För drygt två år sedan slog den här blorgen upp sina portar. Den började som ett skakigt "Bränna-tid"-projekt, och artade sig senare till... det är idag.
Detta firar jag härmed genom att fixa till den lite, och så sodom vis leda in den i den nya tiden.
Tuesday, February 26, 2008
Tuesday, February 12, 2008
Lets Happy! GOGOGO!
I Lördags drog melodifestivalen i gång. Många har åsikter. De flesta är av sorten ”Negativ”, det är ett elände som helt blockar allt viktigt som händer ute i världen, så här många program var det inte när jag var liten osv. Trams. Melodifestivalen är och ska få förbli underhållning, och ju mer desto bättre.
Alltså, Amy Diamonds låt. Synthen var fan giftig.
Hur roligt jag hade åt att de två vinnande bidragen var...
1. En lite flicka vars hela karriär bygger på att hon är en liten flicka som ser ut att vara ännu yngre än hon är
och
2. En man med Elviskomplex vars ålder sakta kryper närmare 60-strecket
...behöver jag inte ens gå in på.
Vi avslutar dagens episod med 2000-talets bästa schlager så här långt.
Alltså, Amy Diamonds låt. Synthen var fan giftig.
Hur roligt jag hade åt att de två vinnande bidragen var...
1. En lite flicka vars hela karriär bygger på att hon är en liten flicka som ser ut att vara ännu yngre än hon är
och
2. En man med Elviskomplex vars ålder sakta kryper närmare 60-strecket
...behöver jag inte ens gå in på.
Vi avslutar dagens episod med 2000-talets bästa schlager så här långt.
Wednesday, February 06, 2008
" - Jaha, men din mamma är ju fan DENDROFIL!?! Hur förklarar man annars att hon fått barn ihop med en fikus?"
På dagens debattsida i Aftonbladet finns att läsa ett inlägg med rubriken ”Måste vi starta ett mansparti?”. Vad jag vet har jag aldrig kommenterat politik/liknande "vuxna grejer" på min blog, men nu kan jag inte låta bli.
Inlägget består av diverse uppradade påståenden i punktform, i vilka man kan läsa om hur jävligt vi män har det. Inlägget är författat av Pär Ström. ”GAAH!” var ungefär min reaktion när jag såg det. Pär har då och då medverkat som biroll i bloggen ”Ablativ”, skrivigt böcker och liknande. För en tid sedan läste jag en krönika i Aftonbladdret där krönikören rabblade upp sådan som i vanliga fall brukade få denne att skratta. Då nämndes bla ”Pär Ström, den fjärde killen i Friends in Need, ”Tre solar”, Mikael Persbrandts och Kjell Bergkvists peruker i ”Tre Solar”. (Krönikan handlade om att det enda som nuförtiden kan få krönikören att skratta är Anna Skippers Hemsida i allmänhet, och dess ”webbshop” i synnerhet)
Jag citerar ur Pärs lista(Är de månne början på ”Pär Ströms 95 teser om manligt och kvinnligt”?):
* 95 procent av all enskild vårdnad tilldöms kvinnor.
* Det finns en lag om kvinnofrid men inte om mansfrid.
* Det satsas mycket mindre på mansjourer än kvinnojourer.
Och så vidare. Hitintills har han nämnt saker som, förutsatt att de är statistiskt försvarbara såklart, får bedömas sodom intressant/relaterat i sammanhanget. Men sedan bär det iväg:
* Fler män än kvinnor bli mördade.
* Fler män än kvinnor lever i ensamhet.
* Lagen stadgar värnplikt enbart för män.
* Media och forskare intresserar sig mest för kvinnors problem.
* Män drivs oftare till självmord.
* Män lever fem år kortare än kvinnor.
* Män stoppas i karriären för att genusstatistiken ska snyggas till[SIC].
* Män är mer drabbade av misshandel.
* Män är underrepresenterade i högskola.
Och avslutningsvis:
* Pojkar får sämre betyg i skolan än flickor.
Jadu, Pär... vad ska man säga? ”Det är roligt med folk som brinner”, som det heter. Synd bara att större delen av din förmåga att tänka logiskt verkar ha brunnit upp. Men vafan, jag ska inte klaga. Det är ju roligt.
”Lagen stadgar värnplikt…”
känns inte helt relaterat i försvarsavskaffningens 2008.
”Män drivs oftare till självmord.”
Rösta på mig och jag lovar att lära kvinnorna hur man gör! Vi börjar med specialundervisning redan i lågstadiet.
”Män lever fem år kortare än kvinnor.”
Nej, fan, jag orkar inte ens ironisera.
"Män stoppas i karriären för att genusstatistiken ska snyggas till[SIC]"
Se ovan.
”Män är underrepresenterade i högskola” samt ”Pojkar får sämre betyg i skolan än flickor.”
Ja, vad säger man? Det är en mening som ständigt återkommer när jag läser det här. Jag må vara en man som inte ser någon anledning i att kalla mig Feminist(jag har aldrig gjort det och kommer aldrig göra det. Det är en principsak, är jag inte helt och fullt engagerad i något vill jag inte sätta en stämpel på mig som antyder på det.), men… Ja, ni fattar.
Du har aldrig funderat på VAD det kan bero på? Jag vet inte vilken sorts skola du gick i ,Pär, men i de skolar jag gått i… Jag säger inte att alla killar är skolslarvertyper, men av de som är det är de nog fan mer i procent än motsvarande flickor.
En annan nyhet, som dock är av med nördig sort, kan läsas här. Jag gillar kommentaren.
"...Slår vad om att Amerikanska ungar kommer klaga på att han är för lik Hulken..."
Pär, ditt parti kan heta ”Misogynisterna”. Med ett sådant namn har du min röst direkt.
Jo, du Pär. Du glömde den viktigaste punkten. Ha gärna med den i ett nytryck av dina teser, glöm bara inte att ange källan:
* Män har större penis än kvinnor, men måste hela tiden motbevisa dem.
Inlägget består av diverse uppradade påståenden i punktform, i vilka man kan läsa om hur jävligt vi män har det. Inlägget är författat av Pär Ström. ”GAAH!” var ungefär min reaktion när jag såg det. Pär har då och då medverkat som biroll i bloggen ”Ablativ”, skrivigt böcker och liknande. För en tid sedan läste jag en krönika i Aftonbladdret där krönikören rabblade upp sådan som i vanliga fall brukade få denne att skratta. Då nämndes bla ”Pär Ström, den fjärde killen i Friends in Need, ”Tre solar”, Mikael Persbrandts och Kjell Bergkvists peruker i ”Tre Solar”. (Krönikan handlade om att det enda som nuförtiden kan få krönikören att skratta är Anna Skippers Hemsida i allmänhet, och dess ”webbshop” i synnerhet)
Jag citerar ur Pärs lista(Är de månne början på ”Pär Ströms 95 teser om manligt och kvinnligt”?):
* 95 procent av all enskild vårdnad tilldöms kvinnor.
* Det finns en lag om kvinnofrid men inte om mansfrid.
* Det satsas mycket mindre på mansjourer än kvinnojourer.
Och så vidare. Hitintills har han nämnt saker som, förutsatt att de är statistiskt försvarbara såklart, får bedömas sodom intressant/relaterat i sammanhanget. Men sedan bär det iväg:
* Fler män än kvinnor bli mördade.
* Fler män än kvinnor lever i ensamhet.
* Lagen stadgar värnplikt enbart för män.
* Media och forskare intresserar sig mest för kvinnors problem.
* Män drivs oftare till självmord.
* Män lever fem år kortare än kvinnor.
* Män stoppas i karriären för att genusstatistiken ska snyggas till[SIC].
* Män är mer drabbade av misshandel.
* Män är underrepresenterade i högskola.
Och avslutningsvis:
* Pojkar får sämre betyg i skolan än flickor.
Jadu, Pär... vad ska man säga? ”Det är roligt med folk som brinner”, som det heter. Synd bara att större delen av din förmåga att tänka logiskt verkar ha brunnit upp. Men vafan, jag ska inte klaga. Det är ju roligt.
”Lagen stadgar värnplikt…”
känns inte helt relaterat i försvarsavskaffningens 2008.
”Män drivs oftare till självmord.”
Rösta på mig och jag lovar att lära kvinnorna hur man gör! Vi börjar med specialundervisning redan i lågstadiet.
”Män lever fem år kortare än kvinnor.”
Nej, fan, jag orkar inte ens ironisera.
"Män stoppas i karriären för att genusstatistiken ska snyggas till[SIC]"
Se ovan.
”Män är underrepresenterade i högskola” samt ”Pojkar får sämre betyg i skolan än flickor.”
Ja, vad säger man? Det är en mening som ständigt återkommer när jag läser det här. Jag må vara en man som inte ser någon anledning i att kalla mig Feminist(jag har aldrig gjort det och kommer aldrig göra det. Det är en principsak, är jag inte helt och fullt engagerad i något vill jag inte sätta en stämpel på mig som antyder på det.), men… Ja, ni fattar.
Du har aldrig funderat på VAD det kan bero på? Jag vet inte vilken sorts skola du gick i ,Pär, men i de skolar jag gått i… Jag säger inte att alla killar är skolslarvertyper, men av de som är det är de nog fan mer i procent än motsvarande flickor.
En annan nyhet, som dock är av med nördig sort, kan läsas här. Jag gillar kommentaren.
"...Slår vad om att Amerikanska ungar kommer klaga på att han är för lik Hulken..."
Pär, ditt parti kan heta ”Misogynisterna”. Med ett sådant namn har du min röst direkt.
Jo, du Pär. Du glömde den viktigaste punkten. Ha gärna med den i ett nytryck av dina teser, glöm bara inte att ange källan:
* Män har större penis än kvinnor, men måste hela tiden motbevisa dem.
Friday, February 01, 2008
Tjugofyratimmarspartyfolket
Vi avslutar arbetsveckan med en rörande lite episod, rakt ur Hjärtat av Japanska öarna.
Lyckan är en smal slips säger:
Dagens, dagens.
Tomas S säger:
Kvällning.
Lyckan är en smal slips säger:
Vad händers?
Tomas S säger:
Strax festning här.
Lyckan är en smal slips säger:
Hett. Mycket kröken?
Lyckan är en smal slips säger:
Någon såsom fyller år?
Tomas S säger:
Jo på båda.
Lyckan är en smal slips säger:
Grattis till det första, och hälsa från mig på tvåan.
Tomas S säger:
Thank you very much, and... you're swedish - that's all that counts. Love beer, life, tits, .... everything.
Tomas S säger:
Citat Kula (Papua New Guinea)
Tomas S säger:
Han är en Jock
Tomas S säger:
(svart jock)
Lyckan är en smal slips säger:
YEAH!
Lyckan är en smal slips säger:
Det här blir något att berätta om för Häger Jönsson.
Tomas S säger:
"Its male nature man. Fucking male nature. Doesnt matter race or anything."
Lyckan är en smal slips säger:
Nej, innerst inne är vi likadana, huvudsaken är att man kan förenas över några glad bärs i goda vänner lag[er, hahahaha].
Lyckan är en smal slips säger:
[Hälsa honom att han verkar vara en skön snubbe och att jag gärna bjuder honom en runda om jag har vägarna förbi]
Lyckan är en smal slips säger:
Dagens, dagens.
Tomas S säger:
Kvällning.
Lyckan är en smal slips säger:
Vad händers?
Tomas S säger:
Strax festning här.
Lyckan är en smal slips säger:
Hett. Mycket kröken?
Lyckan är en smal slips säger:
Någon såsom fyller år?
Tomas S säger:
Jo på båda.
Lyckan är en smal slips säger:
Grattis till det första, och hälsa från mig på tvåan.
Tomas S säger:
Thank you very much, and... you're swedish - that's all that counts. Love beer, life, tits, .... everything.
Tomas S säger:
Citat Kula (Papua New Guinea)
Tomas S säger:
Han är en Jock
Tomas S säger:
(svart jock)
Lyckan är en smal slips säger:
YEAH!
Lyckan är en smal slips säger:
Det här blir något att berätta om för Häger Jönsson.
Tomas S säger:
"Its male nature man. Fucking male nature. Doesnt matter race or anything."
Lyckan är en smal slips säger:
Nej, innerst inne är vi likadana, huvudsaken är att man kan förenas över några glad bärs i goda vänner lag[er, hahahaha].
Lyckan är en smal slips säger:
[Hälsa honom att han verkar vara en skön snubbe och att jag gärna bjuder honom en runda om jag har vägarna förbi]
Thursday, January 31, 2008
Nekrolog
De var ju rätt fina, när man tänker efter. Lite animéiga, sådär, med rektangulära och rundade kanter och allt. Inte alls som sin helrunda Harry Potthead/Mobboffer-föregångare. Jag fick till och med höra att de var snygga ibland. Men nu finns de inte mer. Skalmarna hade varit böjda så länge att jag inte längre minns hur länge. Färgen hade börjat flagna av mer och mer. Glasen var helt täckta med repor, och sedan i slutet av Oktober månad förra året saknades det högra glaset. Det var bara att konstatera, dess tid på jorden, och framförallt på min nästipp, blev allt knappare. Inget vara ju såsom bekant för evigt. Allting faller förr eller senare, som Jonas Gardell en gång skaldade.
Men de hade minsann fått vara med om en del. De satt som stolt betraktare när jag första gången träffade större delen av det som i dag är min umgängeskrets. De fick vara med om allehanda resor, i vissa fall till iallafall nästa fjärran länder. De skrek ikapp med mig när Anders Svensson slog in frisparken. De led med mig när Sverige trillade dit på straffar två år senare. De jublade ikapp med mig på plattan timmarna efter att Sverige fäktat bort Finnjävlarna i OS-finalen -06. De gick en gång på undervattensupptäcktsfärd i botten av en toalett. De fick vara med om åtminstone sex studentfiranden, min egen inräknad. De var nyfikna medläsare när jag läste ”Olof Lagercrantz” av Sven Stolpe. De gick på bio med mig åtskilliga gånger, och fick bland annat uppleva såväl ”Min granne Totoro” som ”Ett anständigt liv”. Efter den sistnämnda mådde både jag och de illa, ska sägas.
Men de var också med när jag såg mitt första avsnitt Hokuto no Ken. Likaså när jag slutligen insåg att Ami Mizuno är kvinnan i mitt liv. De var även med när jag helt förtrollades av den andra JAS-kraschen i slutet av Gymnasiet. De gick på fanzinemässa, fick träffa kändisar såsom Simme G, David L, Mats Jonsson, Johan Glans, diverse Svenska riksdagsbaserade politiker, fick se på timtals med Japansk tecknad film och var med när jag första gången såg ”Alternative Nation”.
När dess efterträdare var på ingång insåg jag att något måste göras. Blott kasta dem, helt simpelt, stod icke på agendan. Men VAD skulle jag göra? Ge dem till en uteliggare eller gatumusikant? Slänga ner dem från Mariahissen? Förvandla dem till ett vapen att mörda min optiker med? Efter en stunds överläggning kom jag fram till vad som var att göra.
Med de nya på näsan kilade jag in på Pressbyrån vi slussen och köpte dagens tidningar, en burk Red Bull samt en plastpåse. Sedan satt jag mig ner, tog brillorna i min hand. Böjde sönder skalmarna. Bröt av dem på mitten. Vred ihop själva glasögonkroppen. Försökte till och med åsakna det kvarvarnde glaset lite skada. När jag var nöjd, rev jag loss en bit papper från en av tidningarna, lade resterna i den, rullade runt pappret, och avslutade med att lägga det hela i påsen, för att sedan med bestämda steg spankulera ner mot vattnet.
Jag ställde mig på en bro, precis ovanför strömmen. Tänkte en stund. Sedan kastade jag iväg påsen. Helt åt helvete. Istället för att som planerat flyga rakt fram, tog den fart åt vänster och studsade mot taket på ett bilsläp innan den damp i backen. Vad göra nu? Skulle jag vara nöjd med dess oväntade irrfärd, se dem som avslutade? Såklart inte. Jag traskade ner mot kanten. Istället för att plocka upp den började jag lattjade lite med den.
”Och det är Brolin… Till Ingesson.. Tillbaka till Brolin igen… Upp mot Dahlin... Ut till BroliMÅ...”
PLASK.
Påsen började sakta men bestämt glida ut mot vattnet. Jag sprang upp mot bron för att försöka se när de slutligen gled ur mitt liv. Väl upp var påsen borta för synen.
Monday, January 21, 2008
I huvudet på (vad) en ung man (bör veta)
Jag kan verkligen titta på den där bilden. Titta och se något jag egentligen förbjuder mig att se. "Men helt galen ser han ju inte ut att vara".
...Av vad jag har förstått ska iofs bilden vara tagen på 40-talet, innan Markisen slutligen helt vred om skallen på stackaren(Och således även långt innan han blev ett levande, nej föresten, Dött exempel på innebörden av det Engelska uttrycket "att bli Levlad").
"Klatsch in die haende/ Und tanz der Pasolini..."
Men antagligen var hans öde bara i sin ordning. Det slår slint i skallen för oss alla, förr eller senare. Så varför dra ut på det? Varför inte redan nu börja utsmycka landets rondeller med brunmrämsinkleggade Paolinirondellhunder, blott för att få det överstökat? Kanske 2008 års stora grej. "Alternativa rondellhundar".
Vi avslutar dagens äventyr med en omgång "Lika som bär" med Arto och Pier Paolo.
Sunday, January 13, 2008
Det uppväxande släktet
Kungen har ordet:
Några av de ord Ellen har lärt sig under jullovet: Snö, ljusstake, tomte, julgran, kyrka, stjärna och banan. Sedan tidigare kunde hon bland annat mamma, pappa, Morrisssey och bajs.
Han vinner som vanligt, den jäveln.
Några av de ord Ellen har lärt sig under jullovet: Snö, ljusstake, tomte, julgran, kyrka, stjärna och banan. Sedan tidigare kunde hon bland annat mamma, pappa, Morrisssey och bajs.
Han vinner som vanligt, den jäveln.
Blå plast
Igår visade de världens förmodligen bästa film på teve. Rocky IV. Om någon undrar vad 80-talet handlade om är det bara att visa den. Där finns verkligen allt: Den romantiserande bilden av en framtid i HI-TECH, musik av typen "Så överdrivet bra exempel på vanförestälningen av vad 80-talet egentligen handlade om att man inser att den inte kan vara gjord "på riktigt"", Stalones slöa röst, och framförallt: Väst mot Öst.
Jag såg filmen ifråga för första gången i våras. Jag blev helt besatt av Ivan Drago. Jag är inte västervriden det minsta, eller av någon annan anledning förtjust i Sovjetretro, men hallå! Kolla killen. Han har allt: Utseendet, världens snyggaste flickvän(Seriöst! Frågan är om någon kvinna någonsin varit mer atraktiv än Brigitte Nielsen är i de filmen. Jag tvivlar å det starkaste), världens snyggaste frisyr, den kalla Manliga utstrålningen och typ filmhistoriens bästa repliker. Besattheten bara växte, speciellt som jag spelade av filmen. Jag såg de bästa scenerna om och om igen. Jag kärade ner mig i ett årtionde.
När jag nu såg filmen på teve igen slogs jag av en sak. Hur fan kunde Rocky vinna? Visst, filmen är så otroligt propaganda att teven nästa exploderar, men ändå. Om nu jänkarna vill framföra budskapet "Sovjete suger, vi är bäst" kunde de väl ha gjort en film om någon av de gånger då de bevisligen klappade till Sovjet hårt på Käften: Summit Series -72(Iofs Kanda istället för USA, men resultatet var det samma), Miraklet på Is eller vad som helst. Varför dra ner Ivan Drago, världshistoriens coolaste Man, i smutsen. Dessutom. Titta på Rocky. En tunnis med ett fult efternamn. Klart som fan att han hade dukat under efter en halv rond. Att han skulle klara FEMTON jäkla ronder... Jo, tjenare.
Någon kanske börjar yla om att "Men hallå, sporthistorien är full av "David och Goliat"-exempel". Jo, jag vet. Men då har det ändå funnits en logik i det. USA vann mot Sovjet -80 därför att Sovjet såg på dem som oerfarna skolpojkar(vilket de var), som omöjliigt kunde rubba dem. USA bara smackade på, och vann därav. Men det här? Ett asmanligt muskelberg, som i matchen innan dödat sin motståndare, smackar på för fullt, och borde mosat sin motståndare som en mygga, men ändå förlorar han.
Propaganda, visst. Den ärlige Amerikanaren mot den superdopade Ryssen. Men det är ju bara SÅÅÅÅÅÅÅ ologiskt. De borde släppa en oklippt version där Rocky Fjäderboa åker på däng. Som det heter, jag skulle köpa den.
- Alltså, hela grejen med den filmen är ju att man vill ligga med dem. Man vill ligga med Dragos flickvän och man vill ligga med... Nej, man vill inte ligga med honom. Man vill vara Ivan Drago som ligger med sin flickvän.
Jag såg filmen ifråga för första gången i våras. Jag blev helt besatt av Ivan Drago. Jag är inte västervriden det minsta, eller av någon annan anledning förtjust i Sovjetretro, men hallå! Kolla killen. Han har allt: Utseendet, världens snyggaste flickvän(Seriöst! Frågan är om någon kvinna någonsin varit mer atraktiv än Brigitte Nielsen är i de filmen. Jag tvivlar å det starkaste), världens snyggaste frisyr, den kalla Manliga utstrålningen och typ filmhistoriens bästa repliker. Besattheten bara växte, speciellt som jag spelade av filmen. Jag såg de bästa scenerna om och om igen. Jag kärade ner mig i ett årtionde.
När jag nu såg filmen på teve igen slogs jag av en sak. Hur fan kunde Rocky vinna? Visst, filmen är så otroligt propaganda att teven nästa exploderar, men ändå. Om nu jänkarna vill framföra budskapet "Sovjete suger, vi är bäst" kunde de väl ha gjort en film om någon av de gånger då de bevisligen klappade till Sovjet hårt på Käften: Summit Series -72(Iofs Kanda istället för USA, men resultatet var det samma), Miraklet på Is eller vad som helst. Varför dra ner Ivan Drago, världshistoriens coolaste Man, i smutsen. Dessutom. Titta på Rocky. En tunnis med ett fult efternamn. Klart som fan att han hade dukat under efter en halv rond. Att han skulle klara FEMTON jäkla ronder... Jo, tjenare.
Någon kanske börjar yla om att "Men hallå, sporthistorien är full av "David och Goliat"-exempel". Jo, jag vet. Men då har det ändå funnits en logik i det. USA vann mot Sovjet -80 därför att Sovjet såg på dem som oerfarna skolpojkar(vilket de var), som omöjliigt kunde rubba dem. USA bara smackade på, och vann därav. Men det här? Ett asmanligt muskelberg, som i matchen innan dödat sin motståndare, smackar på för fullt, och borde mosat sin motståndare som en mygga, men ändå förlorar han.
Propaganda, visst. Den ärlige Amerikanaren mot den superdopade Ryssen. Men det är ju bara SÅÅÅÅÅÅÅ ologiskt. De borde släppa en oklippt version där Rocky Fjäderboa åker på däng. Som det heter, jag skulle köpa den.
- Alltså, hela grejen med den filmen är ju att man vill ligga med dem. Man vill ligga med Dragos flickvän och man vill ligga med... Nej, man vill inte ligga med honom. Man vill vara Ivan Drago som ligger med sin flickvän.
Saturday, January 12, 2008
Men hon är ju så söt
Jag satt och funderade på om jag borde skriva om det här, eller om jag borde ta det i nästa Fruktsalladavsnitt. Det ser ut att bli både och. Kanske borde jag bara läsa upp det här inlägget? Då får ni med min skakiga, osäkra röst på köpet.
Nåväl. Redaktionen lanserar nu rubriken "Sexualproblematik", för det är just vad jag har drabbats av.
Shojo Star är något i stil med den bästa serietidningen i det här landet på 15-20 år. Jag hoppas den allt väl. Dock vill den inte mig väl. Nya nommret kom nyligen, och på omslaget finner man två flickor från den nya serien "Aliceakademin", Huvudpersonen och hennes bästa kompis. Och huvudpersonen, Mikan, är. Bara. Så.
SÖT
!
Jag hittade bilden ifråga på Internet.
Jag har gillat Animé i typ en fjärdedel av mitt liv, jag är således rätt van vid bilder på söta flickor som ler levnadsglatt mot den dekade betraktaren, men... Det här är något annat. Jag vill säga att det är moén som slagit rot i mitt sinne, men jag vet inte. Fast antagligen är det så. Ty hon är ju så söt.
Jag sitter i vår vardagsrumssoffa och petar bort lite smuts på omslaget. Där går hon, sött klädd i skoluniform, slips samt den där typen av handskar som går till armbågen, och får mig att täbka på rökande Film Noir-kvinnor i barmiljö. Hennes leende. SÅ smittande.
Det stora internskämtet hösten nollfyra var ordet "Moé", samt det faktumet att inegn kunde få förklarat vad det handlade om, man var så illa tvingad att haja galoppen själv. Vissa skulle nog hävda att jag vetat det jättelänge, men först nu kan jag börja erkänna det för mig själv. Att jag nog kom till insikt om det, utanför Pressbyrån i Skärholmen, påväg till bussen.
För hon är ju så söt.
Nåväl. Redaktionen lanserar nu rubriken "Sexualproblematik", för det är just vad jag har drabbats av.
Shojo Star är något i stil med den bästa serietidningen i det här landet på 15-20 år. Jag hoppas den allt väl. Dock vill den inte mig väl. Nya nommret kom nyligen, och på omslaget finner man två flickor från den nya serien "Aliceakademin", Huvudpersonen och hennes bästa kompis. Och huvudpersonen, Mikan, är. Bara. Så.
SÖT
!
Jag hittade bilden ifråga på Internet.
Jag har gillat Animé i typ en fjärdedel av mitt liv, jag är således rätt van vid bilder på söta flickor som ler levnadsglatt mot den dekade betraktaren, men... Det här är något annat. Jag vill säga att det är moén som slagit rot i mitt sinne, men jag vet inte. Fast antagligen är det så. Ty hon är ju så söt.
Jag sitter i vår vardagsrumssoffa och petar bort lite smuts på omslaget. Där går hon, sött klädd i skoluniform, slips samt den där typen av handskar som går till armbågen, och får mig att täbka på rökande Film Noir-kvinnor i barmiljö. Hennes leende. SÅ smittande.
Det stora internskämtet hösten nollfyra var ordet "Moé", samt det faktumet att inegn kunde få förklarat vad det handlade om, man var så illa tvingad att haja galoppen själv. Vissa skulle nog hävda att jag vetat det jättelänge, men först nu kan jag börja erkänna det för mig själv. Att jag nog kom till insikt om det, utanför Pressbyrån i Skärholmen, påväg till bussen.
För hon är ju så söt.
Tuesday, January 01, 2008
Kubo-sans första dajväks
Jag firade nyår med Täbymötesfolket. Jag fick då frågan av Sokkan, "Nå, blir det något nyårslöfte?". Innan jag hann svara klämde han till med "Tanka din första dajväks!". Han fick fräcka fingret som svar.
Men sedan började jag fundera. OM jag verkligen skulle tanka dajväks... Vad skulle det då varde?
Jag funderade en stund.
Eiken, lätt. Mangan, alltså. Någon gång ska jag verkligen skriva den där skitlånga analyserande genomgången om den serien. Om hur den lyckas vara den uslaste serien i världen, och blott därför blir guld.
Hikaru no Go. Bara för att det är svårt.
Sedan blev det svårt. Om någon har något förslag, är det bara att hojta till i kommentarerna.
Men sedan började jag fundera. OM jag verkligen skulle tanka dajväks... Vad skulle det då varde?
Jag funderade en stund.
Eiken, lätt. Mangan, alltså. Någon gång ska jag verkligen skriva den där skitlånga analyserande genomgången om den serien. Om hur den lyckas vara den uslaste serien i världen, och blott därför blir guld.
Hikaru no Go. Bara för att det är svårt.
Sedan blev det svårt. Om någon har något förslag, är det bara att hojta till i kommentarerna.
Friday, December 28, 2007
Årets skiva
Summeringen fortsätter. Här äro år 2007 ihopkomprimert till en liten skiva, bestående av de låter som för mig är mest 2007:
Intro: MC Atraktiva_B - "Bengan ger järnet"
1. Mange Schmidt feat. Petter - Giftig
2. Billy Idol - White Wedding
3. DLK - Dricka sprit och hålla käften
4. Grotesco - Croatian Invasion
5. Night Ranger - Sister Christian
6. Midnight Oil - Beds Are Burning
7. Det kommer mera - Intro
8. Ankliv - Intro(Finsk)
9. Metallica- Enter Sandman
10. Band Aid - Do they know it's christmas?
Intro: MC Atraktiva_B - "Bengan ger järnet"
1. Mange Schmidt feat. Petter - Giftig
2. Billy Idol - White Wedding
3. DLK - Dricka sprit och hålla käften
4. Grotesco - Croatian Invasion
5. Night Ranger - Sister Christian
6. Midnight Oil - Beds Are Burning
7. Det kommer mera - Intro
8. Ankliv - Intro(Finsk)
9. Metallica- Enter Sandman
10. Band Aid - Do they know it's christmas?
Monday, December 24, 2007
År 2007
Året lider sakterliga mot sin ända. Åter dags för en årssummering från oss här på redaktionen.
ÅRETS...
...Tyngsta hajpar
Trafikkoner, John Ausonius, Seme/uke
...Bästa TV
"Grotesco", Jan Guillouavsnittet av "Ett herrans liv", Danmark-Sverige
...Trend
Äldre kända Svenska män som dör
...Bild
Mycket skit fick hon ta emot. Du hade jouren, apapapapapa, inte fylla, inte bra blablabla. Själv fattar jag ingenting av folks gnäll. Titta bara på bilden. Den bevisar ju om något att kärleken faktistk inte är död. Känslor klädde sig inte vackrare år 2007.
...Man
Carl Bildt
...Viktigaste Nyhet
Shojo Stars
Sverigest bästa serietidning på jag vet inte hur länge. Lägger de ner den ansvarar jag inte för följderna.
...Loli
Shota
...Mest saknade
Lolifox
Ja, jag vet det var länge sedan/kanske kommer du snart igen
men då som en vän/det blir aldrig som då igen...
...Robert Laul
"I mitt postfack"
Det där inlägget är allt min humor handlar om.
...Usama Bin Laden
Emil Kåberg
...おまえはもう死んでいる
..."Bär en bebis"
I en påse
...Häger och jag
"Gröna Mannen"
...Låt(Samt Video)
Mange Schmidt, "Giftig"
...Yngwie Malmsteen
Jan Malmsjö
När jag satte mig ner för att se Eftersnack med Janne som gäst, var jag rädd för att det skulle bli en stel intevju, att Jan inte var intresserad av att prata om Dramatenhistorien. Som tur var hade jag helt fel.
...Artist
Bengt Andersson
Fotbollsgalan brukar vara helt värdelöst tråkig, och då gillar jag ändå fotboll. Tur att vi har Atraktiva Bengan.
...Klassiker
Bert/Åke - I Don't Like Your Girlfriend(s)
Jag var, såklart, aldrig delaktig i "Flickvän"-hajpen, men det här... Är bara. så. JAG. Och bäst.
...Graesklippare
The Bläckfisks
...Absolut rolig... Bästa
Hikaru talar om att älska... Och ger JÄRNET
Ja, jag vet att den inte är från i år. Men. Den är från 2004. Och jag gillade 2004. Se det som årets korttidsretro, typ. Dessutom. Det här ÄR verkligen det roligaste jag sett. Någonsin. Brilljant.
...Uke
Peter Jihde
...Mats Jonsson
Med dotter
...Kroppsdel(ar)
Leif Boorks Fingrar
ÅRETS...
...Tyngsta hajpar
Trafikkoner, John Ausonius, Seme/uke
...Bästa TV
"Grotesco", Jan Guillouavsnittet av "Ett herrans liv", Danmark-Sverige
...Trend
Äldre kända Svenska män som dör
...Bild
Mycket skit fick hon ta emot. Du hade jouren, apapapapapa, inte fylla, inte bra blablabla. Själv fattar jag ingenting av folks gnäll. Titta bara på bilden. Den bevisar ju om något att kärleken faktistk inte är död. Känslor klädde sig inte vackrare år 2007.
...Man
Carl Bildt
...Viktigaste Nyhet
Shojo Stars
Sverigest bästa serietidning på jag vet inte hur länge. Lägger de ner den ansvarar jag inte för följderna.
...Loli
Shota
...Mest saknade
Lolifox
Ja, jag vet det var länge sedan/kanske kommer du snart igen
men då som en vän/det blir aldrig som då igen...
...Robert Laul
"I mitt postfack"
Det där inlägget är allt min humor handlar om.
...Usama Bin Laden
Emil Kåberg
...おまえはもう死んでいる
..."Bär en bebis"
I en påse
...Häger och jag
"Gröna Mannen"
...Låt(Samt Video)
Mange Schmidt, "Giftig"
...Yngwie Malmsteen
Jan Malmsjö
När jag satte mig ner för att se Eftersnack med Janne som gäst, var jag rädd för att det skulle bli en stel intevju, att Jan inte var intresserad av att prata om Dramatenhistorien. Som tur var hade jag helt fel.
...Artist
Bengt Andersson
Fotbollsgalan brukar vara helt värdelöst tråkig, och då gillar jag ändå fotboll. Tur att vi har Atraktiva Bengan.
...Klassiker
Bert/Åke - I Don't Like Your Girlfriend(s)
Jag var, såklart, aldrig delaktig i "Flickvän"-hajpen, men det här... Är bara. så. JAG. Och bäst.
...Graesklippare
The Bläckfisks
...Absolut rolig... Bästa
Hikaru talar om att älska... Och ger JÄRNET
Ja, jag vet att den inte är från i år. Men. Den är från 2004. Och jag gillade 2004. Se det som årets korttidsretro, typ. Dessutom. Det här ÄR verkligen det roligaste jag sett. Någonsin. Brilljant.
...Uke
Peter Jihde
...Mats Jonsson
Med dotter
...Kroppsdel(ar)
Leif Boorks Fingrar
Tuesday, December 18, 2007
Istället för blogg
Den här videon säger, på flera plan, rätt mycket om mitt liv just nu(Guldstjärna om ni kan luska rätt på alla sätt):
Sunday, December 16, 2007
Andra människors sexualitet II - Den logiska fortsättningen
Friday, November 30, 2007
Galenpanorna anfaller
Såhär i juletid kommer en liten sederlärande historia från oss på redaktionen. Fast frågan är om den är speciellt sederlärande. Den enda som har något att lära sig av den, är bevisligen jag. Och jag HAR lärt mig tro mig. Nåväl. Allt började för några månader sedan...
Det ringde på dörren. Jag var ensam hemma, och kilade och öppnade. En tant från Jehovas vittne. Jag har stött på dem förr. Hon sa något, vad minns jag inte. Det slutade iallafall med att jag artigt mottog ett nummer av vakttornet, varpå hon kilade iväg. Jag hann tänka att jag kanske skulle kolla lite i tidningen, inann jag la den på soffan och förträngde dess existens.
Tiden gick och episoden föll tillfälligt i glömska. Tills en dag.
Ring från dörren. Jag öppnade. Där stod hon igen, denna gång med en kvinnlig medlöpare.
- Hej, har du läst det jag gav dig att läsa förut, "varför tillåter gud ondskan?"?
Vafan! Aldrig får man vara ifred. Som tur var hade jag inte klätt mig ordentligt, jag stod där i långkallingar och skjorta. Det verkade ge resultat.
- Jag kanske ska komma igen senare? sa hon och försvan.
Jag var måttligt road när jag stängde dörren.
Ytterligare en tid senare, kanske en månad. Då ringde det igen. En gång. Jag gick dit och kollade genom tittgluggen. Ingen där. Längre ner i trapphuset(vi bor högst upp) hörde jag två kvinnor tala med varandra. Två av våra grannar brukar göra det, men det lät inte såsom dem.
GAAH! Aldrig blir man av med dem. Kommer de igen ringer jag SÄPO, SWAT, Anticimex ssamt en exorcist. Samt skurar ytterdörren och trapphuset med vigvatten välsignat av Påven.
Wednesday, November 21, 2007
LPA Del Tio: Jubel i busken II
Som jag tidiagre talat inträffar det under året två jubel. Det första var tio år sedan jag inhandlade min första SuperPlay. Den andra lyder såsom följer:
Det hade så sakterliga börjat bli en vana, det där med att åka på "Mangaarrangemang" i Hagsätra. Jag vet inte om det låg något drama/komplikationer bakom det, men det var knappast något jag märkte av. Det hade varit lugnt på den fronten sedan sommaren, men när det någon gång hösten 2002 damp ned ett brev hemma i hallen som förkunnade att det var tid för ett nytt konvent(Dou...-någonting. Varför hålla reda på vad det heter, det viktigaste är ju ändå att vara där), var allt för mig åter i sin ordning. Då jag vid tillfället ännu inte orkat lära mig hur man gjorde inbetalningar, och jag noterat att mitt Mangakaismedlemsskap löpte ut innan konventet varit, blev det åter dax att be mamma fixa det där. Men innan skulle det avnjutas lite teve.
På den här tiden brukade vi titta på SVT:s Kulturnyheterna tillsammans. Så även denna kväll. I påan talade de om ett inslag om "Baksidan av Pokémon". Det visade sig vara ett repotage om en flippad konstutställning, av den där dåren vars namn jag nu glömt. Extremt söta figurer, glada färger och samhällskritiska budskap. Det var något om paraller mellan Hiroshimabombningen och konsumtionssamhället. Typ. Men det var inte allt. I utställningslokalens källare ställde de ut saker av andra Japaner. Dels några målningar föreställande brudar som vaknat från de döda, och nakna gick runt och skar upp sår på varandra. Typ. Inslaget avslutades med att speakern sa något om en tavla föreställande "Unga tjejer som helt apatiskt bara väntar på att bli våldtagna av den stora hydra". Inslag slut. Och så över till något annat.
Det finns vissa saker som helt kan tysta ett rum med en påslagen teve i. När någon dör i en teve-serie är en sak. Straffläggnignar är en annan. Men aldrig, aldrig har det varit så tyst framför våran teve som efter det repotaget. (Notera då att jag innan jag satte mig för att se det bestämt mig för att ta det där om medlemsskap med min mamma när KN var slut)
Trots fadäsen med Kulturnyheterna repade jag gott mod, och en Fredag i mitten av November 2002 var det så dags igen. "Dogakon". Hett, liksom.
Det mesta flöt som vanligt, man såg lite folk man kände och allt det där. På Lördagen var det dags för frågesporten. Häger stod för den. Jag kännde inte honom då. Vid tillfälle stod jag, Antila, Häger och någon till i foajén och talade om aktioner. Antila tyckte det var märkligt att man inte fick sälja exempelvis "En solfjäder, köpt i en Japansk matbutik", mendas jag och Häger menade på att aktioner i första hand var avsedda för oskyrare grejer, typ den där gamal engelska Harlock-VHS;en från 1982.
Det hade så sakterliga börjat bli en vana, det där med att åka på "Mangaarrangemang" i Hagsätra. Jag vet inte om det låg något drama/komplikationer bakom det, men det var knappast något jag märkte av. Det hade varit lugnt på den fronten sedan sommaren, men när det någon gång hösten 2002 damp ned ett brev hemma i hallen som förkunnade att det var tid för ett nytt konvent(Dou...-någonting. Varför hålla reda på vad det heter, det viktigaste är ju ändå att vara där), var allt för mig åter i sin ordning. Då jag vid tillfället ännu inte orkat lära mig hur man gjorde inbetalningar, och jag noterat att mitt Mangakaismedlemsskap löpte ut innan konventet varit, blev det åter dax att be mamma fixa det där. Men innan skulle det avnjutas lite teve.
På den här tiden brukade vi titta på SVT:s Kulturnyheterna tillsammans. Så även denna kväll. I påan talade de om ett inslag om "Baksidan av Pokémon". Det visade sig vara ett repotage om en flippad konstutställning, av den där dåren vars namn jag nu glömt. Extremt söta figurer, glada färger och samhällskritiska budskap. Det var något om paraller mellan Hiroshimabombningen och konsumtionssamhället. Typ. Men det var inte allt. I utställningslokalens källare ställde de ut saker av andra Japaner. Dels några målningar föreställande brudar som vaknat från de döda, och nakna gick runt och skar upp sår på varandra. Typ. Inslaget avslutades med att speakern sa något om en tavla föreställande "Unga tjejer som helt apatiskt bara väntar på att bli våldtagna av den stora hydra". Inslag slut. Och så över till något annat.
Det finns vissa saker som helt kan tysta ett rum med en påslagen teve i. När någon dör i en teve-serie är en sak. Straffläggnignar är en annan. Men aldrig, aldrig har det varit så tyst framför våran teve som efter det repotaget. (Notera då att jag innan jag satte mig för att se det bestämt mig för att ta det där om medlemsskap med min mamma när KN var slut)
Trots fadäsen med Kulturnyheterna repade jag gott mod, och en Fredag i mitten av November 2002 var det så dags igen. "Dogakon". Hett, liksom.
Det mesta flöt som vanligt, man såg lite folk man kände och allt det där. På Lördagen var det dags för frågesporten. Häger stod för den. Jag kännde inte honom då. Vid tillfälle stod jag, Antila, Häger och någon till i foajén och talade om aktioner. Antila tyckte det var märkligt att man inte fick sälja exempelvis "En solfjäder, köpt i en Japansk matbutik", mendas jag och Häger menade på att aktioner i första hand var avsedda för oskyrare grejer, typ den där gamal engelska Harlock-VHS;en från 1982.
Andra människors sexualitet, stor stilstudie
Jag sitter i en datasal och skriver det här. ”Datasal”, utsöndrar inte det ordet fantastiska acsosiationer? Åtminstone för oss som växte upp på 90-talet, och just nu är 90-talet det enda som betyder något för mig, nu ännu mer än vanligt. Jag sitter och lyssnar på ”Truly Madly Deeply” med Savage Garden, och minns, blott minns.
Jag minns en gång i mellanstadiet när jag och min bästa kompis Erik diskuterade Darren Hayes bögighet. Jag har tänkt mycket på just den anekdoten. Att det är dit jag vill. Inte möjligtvis tillbaka till mellanstadiet, men åt det ämnet och den relaterade nivån. Henrik Schyffert ska snart sätta upp en monolog on 90-talet. Tänk att göra en egen. Inte en monolog, utan typ ett radioprogram där en panel diskuterar hans bögighet. När är den som störst, i ”Truly…” eller i ”To the moon and back”? Svårt, men jag tror jag tippar på ”Truly…”. Faktiskt. Och inte bara för att låten är den bättre av de två.
Bad Boy HJ säger:
själv då, vad händer?
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Jotack. Tänker lite på nästa höst, och tänker lite populärkulturteoretiska tankar.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Tankarna håller på att smetas ut i ett blogginlägg.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Jag fick nämligen reda på en sak jag glömt bort för länge sedan, och det är så uppenbart att man inte tror att det är sant på riktigt.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Jag minns en gång i typ femman, när jag och en polare talade om Truly madly med Savage. Om Darren Hayes inneboende bögighet. Jag hade, som sagt, glömt bort att han verkligen är bög på riktigt.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Alltså, det känns så uppenbart när man ser videon, ty han känns ju verkligen som en "Bög" i den videon.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Tiden innan jag blev påminnd om han läggning var otroligt underhållande. Jag kunnde sitta och titta på videon, jag har lyssnat mycket på den på sistone, och bara låta tankarna fara.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Tänk dig ett radioprogram, där att avsnitt går åt att analysera i vilken video han är mest Bög, Truly eller To the moon and back.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Kan ju inte bli dåligt.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
[Tänk dig en sådan programserie.]
RAJD DÖ LAJTNING säger:
[Jag har även tänkt lite på huruvida Darren är Seme eller uke, och kom mer eller mindre omedlebart fram till att han inte platsar någonstans på den skalan.]
RAJD DÖ LAJTNING säger:
[Möjligtvis som uke, men det känns bra långsökt.]
Bad Boy HJ säger:
hahah, fantastisk läsning!
Bad Boy HJ säger:
jag bläddrade faktiskt i nån gaytidning på pressstop häromdan där han var på framsidan, tror att rubriken var typ "the biggest come outs of the last 10 years". Hmm undra vilken tidning det var, det var inte Gay Times utan nån liknande.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Föresten, att han har små pollisar i truly-videon: Gayifierar det pollisar, eller ska det bara ses som ett klumpigt försök till en fasad?
Jag minns en gång i mellanstadiet när jag och min bästa kompis Erik diskuterade Darren Hayes bögighet. Jag har tänkt mycket på just den anekdoten. Att det är dit jag vill. Inte möjligtvis tillbaka till mellanstadiet, men åt det ämnet och den relaterade nivån. Henrik Schyffert ska snart sätta upp en monolog on 90-talet. Tänk att göra en egen. Inte en monolog, utan typ ett radioprogram där en panel diskuterar hans bögighet. När är den som störst, i ”Truly…” eller i ”To the moon and back”? Svårt, men jag tror jag tippar på ”Truly…”. Faktiskt. Och inte bara för att låten är den bättre av de två.
Bad Boy HJ säger:
själv då, vad händer?
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Jotack. Tänker lite på nästa höst, och tänker lite populärkulturteoretiska tankar.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Tankarna håller på att smetas ut i ett blogginlägg.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Jag fick nämligen reda på en sak jag glömt bort för länge sedan, och det är så uppenbart att man inte tror att det är sant på riktigt.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Jag minns en gång i typ femman, när jag och en polare talade om Truly madly med Savage. Om Darren Hayes inneboende bögighet. Jag hade, som sagt, glömt bort att han verkligen är bög på riktigt.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Alltså, det känns så uppenbart när man ser videon, ty han känns ju verkligen som en "Bög" i den videon.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Tiden innan jag blev påminnd om han läggning var otroligt underhållande. Jag kunnde sitta och titta på videon, jag har lyssnat mycket på den på sistone, och bara låta tankarna fara.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Tänk dig ett radioprogram, där att avsnitt går åt att analysera i vilken video han är mest Bög, Truly eller To the moon and back.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Kan ju inte bli dåligt.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
[Tänk dig en sådan programserie.]
RAJD DÖ LAJTNING säger:
[Jag har även tänkt lite på huruvida Darren är Seme eller uke, och kom mer eller mindre omedlebart fram till att han inte platsar någonstans på den skalan.]
RAJD DÖ LAJTNING säger:
[Möjligtvis som uke, men det känns bra långsökt.]
Bad Boy HJ säger:
hahah, fantastisk läsning!
Bad Boy HJ säger:
jag bläddrade faktiskt i nån gaytidning på pressstop häromdan där han var på framsidan, tror att rubriken var typ "the biggest come outs of the last 10 years". Hmm undra vilken tidning det var, det var inte Gay Times utan nån liknande.
RAJD DÖ LAJTNING säger:
Föresten, att han har små pollisar i truly-videon: Gayifierar det pollisar, eller ska det bara ses som ett klumpigt försök till en fasad?
Tuesday, November 20, 2007
Pedofilismen
Okej, shotakons, pedofiler och andra snuskpellar. Plocka fram golvmoppen, för nu blir det garanterat att torka upp.Lyckan äro en smal slips säger:
Kolla, det är POJKEN!:
Lyckan äro en smal slips säger:
http://i19.tinypic.com/6tkuiqg.jpg
Bad Boy HJ säger:
snäll!!!!
Bad Boy HJ säger:
snygg kofta!
Lyckan äro en smal slips säger:
När jag ser den bilden kan man verkligen undra vad det var som gick fel, allt fanns ju där: Snyggt hår, snygg klädsel.
Lyckan äro en smal slips säger:
[Jag var typ hypershota såsom barn]
Lyckan äro en smal slips säger:
Den där bilden är långt ifrån den värsta… [De är inte lämpade för internets…]
Lyckan äro en smal slips säger:
Och med barn menar jag tre/fyraårsåldern. Då kanske alla är shota, iofs.
Lyckan äro en smal slips säger:
Fattar du vad jag menar?: http://i17.tinypic.com/8biyikw.jpg
Lyckan äro en smal slips säger:
När man ser sådana bilder inser man att det kanske finns något att hämta ändå, att det finns anledningar till att gå ner i vikt.
Bad Boy HJ säger:
JACKAAAANN!!!
Bad Boy HJ säger:
jag vill ha den
Lyckan äro en smal slips säger:
…
Lyckan äro en smal slips säger:
Peddo.
Bad Boy HJ säger:
Om jag kunde så skulle jag handla alla mina kläder på flick- eller barnavdelningen.
Lyckan äro en smal slips säger:
Dagischic-trenden rasar vidare.
Bad Boy HJ säger:
Exakt. Hoppas den aldrig dör
Lyckan äro en smal slips säger:
[Jösses gud vad det här kommer hamna på min blogg...]
Lyckan äro en smal slips säger:
Så länge småbarn är sötast tror jag inte det är någon fara.
Lyckan äro en smal slips säger:
…För det handlar ju som bekant inte om sexualitet, småbarn är ju bara så söta, fråga bara Tachibana Hajime.
Bad Boy HJ säger:
Exakt. Sexualitet och estetik är två olika saker. Lite som politik och estetik. Hitler var en stilig jävel och Ultima Thule hade snygga frillor, men man behöver inte vara nasse för det.
Lyckan äro en smal slips säger:
”skulle jag handla alla mina kläder på flick eller barnavdelningen.”
Nu är det något som inte stämmer. Du är två meter=tilltänkt SEME. Du gillar barnklädelsestetik=uke. Är du en du månne en Smuke?
Bad Boy HJ säger:
haha Smuke
Lyckan äro en smal slips säger:
SEMEuke på Engelska, Smuke på svenska.
Livet, livet
Bad Boy HJ says:
inga kommentarer: http://image.blog.livedoor.jp/nochu/imgs/8/f/8fc6a215.jpg
Lyckan är en smal slips says:
Hm, det sär internet, jag har hört en del om det, men inte hunnit kolla upp det.
Bad Boy HJ says:
ja, jag har hört att det nog är rätt kul. Men kanske nån annan gång, jag håller mig till öl och brudar ett tag till.
Lyckan är en smal slips says:
Mm, man vill ju inte sätta det man har på spel, sas.
Bad Boy HJ says:
exakt. Kanske i ett annat liv
inga kommentarer: http://image.blog.livedoor.jp/nochu/imgs/8/f/8fc6a215.jpg
Lyckan är en smal slips says:
Hm, det sär internet, jag har hört en del om det, men inte hunnit kolla upp det.
Bad Boy HJ says:
ja, jag har hört att det nog är rätt kul. Men kanske nån annan gång, jag håller mig till öl och brudar ett tag till.
Lyckan är en smal slips says:
Mm, man vill ju inte sätta det man har på spel, sas.
Bad Boy HJ says:
exakt. Kanske i ett annat liv
Wednesday, November 07, 2007
Var någonstans sitter allt/Det du vet(Jo, i ditt huvud, i ditt huvud)
I början av året funderade jag lite på ideér till tänkbara animé;er. Jag kom på några bra, men den jag gillade mest var en Gattaiserie om Gre-No-Li. Jag har några nummer av Rekordmagasinet från 1950 hemma. Ett av dem pryds av en bild på Grenoli i aktion(Som alltid när det gäller RM är det en målning och inte ett foto). Den är så otroligt fin. De ler. Det är mycket snyggt tecknat. Och sås står namnen utskrivna på bilden. Då kan det ju bara bli Gattai. Eller är det kanske mer en Sentaiserie? Det skulle falla på att de är tre, och en Sentai ska vara så många som möjligt. Nåväl. Jag kom på ett namn också.
Legendens supertrojka GRE-NO-LI
Tänk er det utskrivet med Kanji. Maffigt värre. Och framförallt, tänk er vilken fantastisk öppningslåt den serien skulle ha.
När jag i Måndags bestämde mig för att jag nog skulle ta och blogg lite senare i veckan, visste jag inte vad jag skulle skriva om. När jag gick och la mig i Måndags(Eller i Tisdags morse, om man ska vara petnoga) visste jag det. Jag skulle skriva om Måndagens eskapader ute vid Mangakai Täby. Jag har inte haft så roligt på mycket länge. Ett ytterst händelserikt möte, på många plan. Nu blir det inte så.
När jag köpte tidningarna i Tisdags fick jag reda på att Nils Liedholm dog dagen innan. Och vips hade smolket ockuperat min bubblande segerbägare. Från Den Heliga Graal till en söndertrampas kaffeplastmugg, umgefär.
När jag kom hem i går plockade jag fram min kopia av "Drömmar av Guld - Sveriges historia i Fotbolls-VM",och tittade på sekvensen när Nils gör 1-0 mot Brasilien i 1958 års Final på Råsunda.
I början av året tänkte jag lite på döden. "Vilka stora kommer att ha lämmna oss innan året är slut?", umgefär. Vid ett annant tillfälle tänkte jag på att Nils var den ende i Grenoli som fortfarande levde. Idag känns alla sådana tankar så sjuka. Inte som att det var mitt fel, men att iallafall... Ja, jag vet inte. Jag grät inte, men det var helt klart en dag i sorg.
Jag tänkte lite på det där första, tilltänka inlägget om Täbymötet. Att det kasnke var bra att jag skrev ett sorgeinlägg, istället för att bara svamla en massa intern skit som ingen utom jag bryr sig om. Jag vet inte. Kaske är det så. Kaske går det inlägget inte att skriva. Jag berättade en anektot från mötet för Genma. Han kopplade inte. Kanske var det lika bra.
Nu ska jag åka hem. Kanske tittar jag mer på "Drömmar...", jag vågar nästa lova det. Om jag bara lyckas få upp tempot blir nog nästa inlägg den hett efterlängtade fortsättningen på "Livet, populärkulruen och allting".
Subscribe to:
Posts (Atom)